Starseed

Tillslut reagerar man inte mer än att höja på ögonbrynen, eller med en trött suck.

 

Första gången jag blev kallad för Fitta var efter bara några månader in i förhållandet. En normal chockreaktion infann sig med efterföljande ifrågasättande, lite normal panik, en stor portion ilska och jävligt många tårar.

Precis så som man borde reagera.

Vanlig

Normal

Reaktion

 

Efter denna gång följde givetvis en stor ursäkt och många löften om att det aldrig skulle hända igen... vilket det givetvis gjorde... någon månad senare.

 

Efter ett år var det var och varannan vecka.

Fortfarande med känslan av att det var oacceptabelt ifrågasatte man det emellanåt. Ibland fick man en ursäkt.

Inte direkt så man trodde på den, men det var iaf en ursäkt.

 

Efter ytterligare något år var det vardagsmat som dessutom utökats till Hora, psykopatjävel, jävla feministfitta, äckel, du är ju fan sjuk i huvudet, jävla alkis.

Och nu ber han aldrig om ursäkt längre utan berättar glatt efteråt att jag får skylla mig själv. Det här är givetvis något jag valt och ingenting han tar ansvar över.

Dessutom är det ord han använder som svärord och om jag tar illa upp så är det inte alls hans fel utan mitt eget.

 

I det här läget väljer man att sluta gråta och istället suckar man bara.

Allt annat är slöseri med energi.

 

Energi man behöver till annat.

Energi man behöver till sina barn.

Energi man behöver

bara för att överleva och vakna varje morgon.

 

Efter ett tusen gånger Fitta

är allt man bryr sig om

att överleva