Starseed

Efter allt som har hänt, och allt jag har varit med om.., så känner jag nu bara lycka.

 

En inre frid och kärlek som ingen kan ta ifrån mig.

 

Vetskapen om hur stark jag har varit.

 

För ett år sedan hade jag inget eget jag. 

Inget eget värde.

Jag vaknade varje morgon i tron att jag var döende. Och min kropp reagerade och skrek att varje cell har obotlig cancer. Hjärtat höll på att sprängas i kroppen och lungorna orkade inte andas. Jag klarade knappt av att röra på mig och när jag åt höll jag på att svimma, varje gång. Jag var fullkomligt livrädd varje vaken timme. Jag och läkarna gjorde allt för att hitta orsakerna till alla mina symptom, men ingen hittade någonting.

 

Idag har jag tagit en powerwalk, en halv mil på 45 minuter. Det låter kanske inte så värst, men för mig var det en seger. Äntligen har jag tagit mig bort från allt hat.

Äntligen kan jag läka.

Äntligen kan jag dansa som en galning, sjunga högt och skrika av lycka igen. Äntligen kan jag älska världen utan att dagligen få höra att jag borde göra motsatsen. Äntligen är jag fri från det enorma hat som jag levt bredvid och kämpat mot under så många år.

Äntligen kan jag andas igen.

 

Känslan är så enorm, så befriande. 

Känslan är tacksamhet, lycka och total kärlek inför livet. Mitt liv. Som jag tagit tillbaka.

 

Mitt liv ❤️